H..Höjdsk...skräck?

Hej!
För ett litet tag sen gick jag och Ella upp på ett berg.
Ett ganska högt berg... jämfört med mig.
Ella sa, när hon hjälpte mig att sätta på mig tröjan, att vi skulle upp på berget och titta på utsikten. Sen skulle vi fika där uppe.
Jag såg mest fram emot fikan.

Utsikt...

Här är vi! Uppe på berget!!! Och vi tittar ut över vacker... natur?

Höjdrädd? Näerå, näerå... jodusåattde...

HÖJDpunkten i allt.

Japp, pauser är viktiga. Det är Ellas ord!!

KRAMAR!!
/Kolan

Skogutflykt

Hej!
Jag fryser när jag är utomhus. Inte undra på det, jag går ju runt helt naken.
Det sa jag till Ella. Och hon reagerade direkt:

Hon virkade den här gröna tröjan åt mig!!
Och jag provade den såklart...

Och den satt jätteskönt! Och erkänn att det är den snyggaste, sötaste och bästa tröja ni nånsin sett?

Japp. Den är verkligen bäst.

Sen åkte Ella och jag ut på utflykt i svampskogen. Och vi gjorde en del mysiga saker.

Hejhopp! 

Jag känner mig lixom... Bäst, helt enkelt. 

 

 

 

 

Här sitter jag fint!

Jag tappade nästan hatten, så stor var den!

Kolla, vilken myrstack! Ella sa att en myrstack är dubbel så stor under.  
Det är ju heeelt GALET!!!!

Dhwuofbifjoktsdlefheuf?

Aaahhh...

Jag solade lite grann vid vattnet.

MAAT! GE MIG MAT!!

När grillen äntligen kom igång var jag verkligen bra hungrig! (Det ser man nästan på min galna blick.)

Hallå? Kan jag få komma ut?

När jag hade ätit la Ella ner mig i sin väska.

Sådär ja. Nu kan jag se utan att nån ser mig.

Men jag ville inte jag. Så jag kom på en smart grej. Eller hur?

Det var typ alla bilder.
Ha det jättebra nu. Jättestora gröna tröj-kramar från kolan

Jättekanin och jätte ... SVAMP??

Hej!
Jag har inte skrivit på jättejättejättelänge... Det skäms jag för, och jag säger som vanligt: Det kommer aldrig hända igen. Men det kommer det, det är jag säker på.

Nåt annat som är "jätte" är en kaninpolare till mig.

Ja, inte för att vara elak, men han är ju ganska stor. Om du tänker dig typ tjugo meter över och under och hög och bred och allt annat som man räknar.
Typ så stor.

Han sa att han känner sig utsatt. Alla bara skrattar åt honom eller går på hans öron. Eller säger de att han är enorm. Dessutom ligger han uppochner.
Det fattar väl vem som helst att han är ledsen för.

Senare åkte vi till en svamp och fikade.
Och det var inte nån liten champinjon, det var värsta kantarellen!

Den var jättestor! Men den kände sig nog inte lika utsatt som kaninen. Eller det vet jag förresten inte. Han sa inget direkt. Han var tyst.

Oj, hehh, där är... jag. Jag trodde jag tog bilden från andra hållet...

Såja. Det var bättre.


Efter den stora dagen var jag rätt så ställd av allt stort.

 Jag kände mig lite som Greg.


JÄTTEKRAMAR!
/Kolan